Scientific Research and Evidence/sv: Difference between revisions

From DanceResource.org
← Older editNewer edit →
VisualWikitext
TranslationBot (talk | contribs)
Bots, translator
69,492 edits
Machine translation by bot
TranslationBot (talk | contribs)
Bots, translator
69,492 edits
Machine translation by bot
Line 13: Line 13:
Många studier belyser de positiva effekterna av medveten dans på ångest, depression, mindfulness och emotionell reglering. Deltagarna rapporterar ofta ökad närvaro, motståndskraft och tillgång till flödestillstånd. Forskning som jämför rörelse med traditionell meditation har till och med visat större ökningar av mindfulness genom dans.<ref name="Meekums2015">Meekums, B., Karkou, V., & Nelson, E. A. (2015). Dance movement therapy for depression. ''Cochrane Database of Systematic Reviews'', 2015(2), CD009895. https://doi.org/10.1002/14651858.CD009895.pub2</ref><ref name="Pinniger2013">Pinniger, R., et al. (2013). Tango dance can reduce distress and insomnia in people with self-referred affective symptoms. ''American Journal of Dance Therapy'', 35(1), 60–77. https://doi.org/10.1007/s10465-012-9141-y</ref><ref name="Maciejewski2018">Maciejewski, D. F., et al. (2018). The experience of flow in conscious dance: A global survey. ''International Journal of Environmental Research and Public Health'', 15(6), 1248. https://doi.org/10.3390/ijerph15061248</ref>
Många studier belyser de positiva effekterna av medveten dans på ångest, depression, mindfulness och emotionell reglering. Deltagarna rapporterar ofta ökad närvaro, motståndskraft och tillgång till flödestillstånd. Forskning som jämför rörelse med traditionell meditation har till och med visat större ökningar av mindfulness genom dans.<ref name="Meekums2015">Meekums, B., Karkou, V., & Nelson, E. A. (2015). Dance movement therapy for depression. ''Cochrane Database of Systematic Reviews'', 2015(2), CD009895. https://doi.org/10.1002/14651858.CD009895.pub2</ref><ref name="Pinniger2013">Pinniger, R., et al. (2013). Tango dance can reduce distress and insomnia in people with self-referred affective symptoms. ''American Journal of Dance Therapy'', 35(1), 60–77. https://doi.org/10.1007/s10465-012-9141-y</ref><ref name="Maciejewski2018">Maciejewski, D. F., et al. (2018). The experience of flow in conscious dance: A global survey. ''International Journal of Environmental Research and Public Health'', 15(6), 1248. https://doi.org/10.3390/ijerph15061248</ref>


<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Se: [[Psychological and Mental Health Research/sv|Psykologisk och mental hälsoforskning]]
See: [[Psychological and Mental Health Research]]
</div>


<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<span id="Physical_Health_Research"></span>
== Physical Health Research ==
== Forskning om fysisk hälsa ==
</div>


<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Dans förbättrar kardiovaskulär funktion, koordination, flexibilitet och neuromuskulär kondition. Forskning med äldre vuxna visar att dans förbättrar balans och kognitiv hälsa samtidigt som den minskar fallrisken.<ref name="Keogh2009">Keogh, J. W. L., et al. (2009). Dance-based exercise improves functional and cognitive outcomes in older adults. ''Journal of Aging and Physical Activity'', 17(4), 409–425. https://doi.org/10.1123/japa.17.4.409</ref> Medveten dans, som en skonsam och självständig övning, är tillgänglig för en mängd olika befolkningsgrupper.
Dance improves cardiovascular function, coordination, flexibility, and neuromuscular fitness. Research with older adults shows that dance enhances balance and cognitive health while reducing fall risk.<ref name="Keogh2009">Keogh, J. W. L., et al. (2009). Dance-based exercise improves functional and cognitive outcomes in older adults. ''Journal of Aging and Physical Activity'', 17(4), 409–425. https://doi.org/10.1123/japa.17.4.409</ref> Conscious dance, as a low-impact and self-paced practice, is accessible to a wide range of populations.
</div>


<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Se: [[Physical Health Research/sv|Forskning om fysisk hälsa]]
See: [[Physical Health Research]]
</div>


<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<span id="Anthropological_and_Sociological_Evidence"></span>
== Anthropological and Sociological Evidence ==
== Antropologiska och sociologiska bevis ==
</div>


<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Från forntida rituella danser till moderna gemensamma seder har dans fungerat som ett verktyg för gruppsammanhållning, social bindning och emotionell bearbetning genom mänsklighetens historia. Antropologer har identifierat dans som ett kulturellt universellt element och en viktig del av gemensam identitet och helande ritualer.<ref name="Dunbar2014">Dunbar, R. (2014). How conversations around campfires came to be. ''Frontiers in Psychology'', 5, 1135. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2014.01135</ref>
From ancient ritual dances to modern communal practices, dance has served as a tool for group cohesion, social bonding, and emotional processing across human history. Anthropologists have identified dance as a cultural universal and a key part of shared identity and healing rituals.<ref name="Dunbar2014">Dunbar, R. (2014). How conversations around campfires came to be. ''Frontiers in Psychology'', 5, 1135. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2014.01135</ref>
</div>


<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Se: [[Anthropological and Sociological Evidence/sv|Antropologiska och sociologiska bevis]]
See: [[Anthropological and Sociological Evidence]]
</div>


<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">

Revision as of 15:24, 15 February 2026

Medveten dans erkänns alltmer inom akademiska och kliniska sammanhang för sina mångfacetterade hälsofördelar. Forskning som spänner över psykologi, neurovetenskap, antropologi och rörelseterapi ger växande bevis för att medveten, fri form av rörelse avsevärt kan stödja emotionell reglering, stressreducering, fysisk hälsa och social kontakt.[1]

Neurovetenskap och medveten dans

Medveten dans aktiverar neurala kretsar kopplade till motorisk koordination, känslor och belöning. Hjärnavbildningsstudier visar att dans stimulerar regioner som basala ganglierna och prefrontala cortex, medan rytmisk grupprörelse ökar endorfinfrisättningen och sociala band.[2][3]

Se: Neurovetenskap och medveten dans

Psykologisk och mental hälsoforskning

Många studier belyser de positiva effekterna av medveten dans på ångest, depression, mindfulness och emotionell reglering. Deltagarna rapporterar ofta ökad närvaro, motståndskraft och tillgång till flödestillstånd. Forskning som jämför rörelse med traditionell meditation har till och med visat större ökningar av mindfulness genom dans.[4][5][6]

Se: Psykologisk och mental hälsoforskning

Forskning om fysisk hälsa

Dans förbättrar kardiovaskulär funktion, koordination, flexibilitet och neuromuskulär kondition. Forskning med äldre vuxna visar att dans förbättrar balans och kognitiv hälsa samtidigt som den minskar fallrisken.[7] Medveten dans, som en skonsam och självständig övning, är tillgänglig för en mängd olika befolkningsgrupper.

Se: Forskning om fysisk hälsa

Antropologiska och sociologiska bevis

Från forntida rituella danser till moderna gemensamma seder har dans fungerat som ett verktyg för gruppsammanhållning, social bindning och emotionell bearbetning genom mänsklighetens historia. Antropologer har identifierat dans som ett kulturellt universellt element och en viktig del av gemensam identitet och helande ritualer.[8]

Se: Antropologiska och sociologiska bevis

Ongoing Research and Knowledge Gaps

Despite promising findings, research on conscious dance remains underdeveloped in some areas. Future studies are needed to understand long-term effects, dosage, diversity of populations, and modality-specific outcomes. There is also a need for rigorous clinical trials that differentiate conscious dance from other types of physical or therapeutic activity.

See: Ongoing Research and Knowledge Gaps

Academic Papers and Articles

A compiled and growing collection of peer-reviewed studies, theoretical essays, and practitioner reports that inform the scientific foundation of conscious dance. This library supports students, facilitators, and researchers seeking evidence-based material.

See: Academic Papers and Articles

References

  1. ↑ Koch, S. C., et al. (2022). The therapeutic effects of dance movement, and their underlying neurophysiological mechanisms. Frontiers in Psychology, 13, 874312. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2022.874312
  2. ↑ Brown, S., Martinez, M. J., & Parsons, L. M. (2006). The neural basis of human dance. Cerebral Cortex, 16(8), 1157–1167. https://doi.org/10.1093/cercor/bhj057
  3. ↑ Tarr, B., Launay, J., & Dunbar, R. I. M. (2015). Silent disco: Dancing in synchrony leads to elevated pain thresholds and social closeness. Evolution and Human Behavior, 36(4), 294–301. https://doi.org/10.1016/j.evolhumbehav.2015.01.004
  4. ↑ Meekums, B., Karkou, V., & Nelson, E. A. (2015). Dance movement therapy for depression. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2015(2), CD009895. https://doi.org/10.1002/14651858.CD009895.pub2
  5. ↑ Pinniger, R., et al. (2013). Tango dance can reduce distress and insomnia in people with self-referred affective symptoms. American Journal of Dance Therapy, 35(1), 60–77. https://doi.org/10.1007/s10465-012-9141-y
  6. ↑ Maciejewski, D. F., et al. (2018). The experience of flow in conscious dance: A global survey. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(6), 1248. https://doi.org/10.3390/ijerph15061248
  7. ↑ Keogh, J. W. L., et al. (2009). Dance-based exercise improves functional and cognitive outcomes in older adults. Journal of Aging and Physical Activity, 17(4), 409–425. https://doi.org/10.1123/japa.17.4.409
  8. ↑ Dunbar, R. (2014). How conversations around campfires came to be. Frontiers in Psychology, 5, 1135. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2014.01135
Retrieved from "https://wiki.danceresource.org/index.php?title=Scientific_Research_and_Evidence/sv&oldid=68866"